Mo Gårds höstfest

10 november, 2016

Det är en regnig och blåsig lördageftermiddag i början av november, det börjar redan mörkna när jag tar spårvagnen upp till Folkets park i Norrköping för att gå på Mo Gårds höstfest.

I foajén väntar redan många och stämningen är förväntansfull, det är många glada utrop från vänner som inte träffats på länge och några värmer upp inför dansen.

I vimlet stöter jag på P-O Enberg och Janne Abrahamsson som båda varit anställda på Mo Gård men idag är pensionärer. De är särskilt inbjudna för att fira att de i 40 år arrangerat seglarveckor för brukare från Mo Gård. Varje sommar åker de ut med brukare som får uppleva skärgården och sommaren på en segelbåt. Tidigare åkte de med två gäng och två segelbåtar och var ute en hel vecka men numera är det olika brukare varje dag som får åka på dagsutflykter. Janne berättar att han varit med på varje höstfest sedan 1971, nu har han haft 3 års uppehåll men är glad över att vara med igen.

Mo Gård började med höstfest 1947 men då kallade man det skördefest. Idag är festen populär bland boende på Mo Gård men det kommer också andra besökare utifrån. En del av besökarna har tidigare gått på Mo Gårds folkhögskola eller bott på något av Mo Gårds boenden. Totalt är det i år 180 deltagare på festen.

Feststämningen är påtaglig och de flesta har finkläderna på, plötsligt öppnas dörrarna in till festlokalen och varje boende letar rätt på sitt bord. Arrangörerna har planerat så att alla får den plats just de behöver, ex. behöver vissa lätt kunna gå ut medans andra har behov av att sitta i ett hörn där det är lite lugnare. De som har svårt för att vänta kommer senare så de slipper vänta på sin middag. Eftersom man noga tänkt igenom allas olika behov så klarar de flesta av brukarna på Mo Gård att delta på festen.

Det blir trerätters middag och underhållning av Torbjörn Jansson och Emilia Anderson som är kvällens värdar men också från brukare som övat in olika nummer. Senare på kvällen blir det dans till ett liveband som består av anställda på Mo Gård.

Jag går från festen varm i hjärtat och glad över att det finns möjlighet att arrangera fester där alla oavsett funktionsnedsättning kan vara med. Novemberkvällen känns lite ljusare när jag åker hem och minnet av alla glada festdeltagare kommer finnas kvar länge.